Sara

Igår bidde det ingen restaurang men väl Parc Güell och nu sken solen, till skillnad från när jag var där förra gången. Supermysigt var det, vi satt i solen och drack kaffe, åt macka samt lyssnade på den sköne killen som sitter under en bro och sjunger. Jag lyckades göra bort mig en liten gnutta också. Vi satt på en parkbänk när det kommer förbi en familj med två tonårspojkar (14 och 17 år kanske). Hade jag varit fem år yngre (gud vad jag kände mig gammal nu!) hade jag blivit störtkär i båda två så jag säger som det är att om några år kommer de killarna få många kvinnohjärtan att smälta. Kommer efteråt på att familjen kanske är svensk men tänker inte mer på det. Sedan går vi in i samma affär som en jäkla familjen och hör då att de pratar svenska. Alltså har de förstått vad jag sagt. Killarna smilar rejält och jag råflabbar. Så var det med det. Sedan promenerar vi alltför nära familjen en rätt lång bit innan vi äntligen ska åt olika håll.